Industriarbetsgivarna säger nej till förkortad veckoarbetstid och betonar att industrins konkurrenskraft måste väga tyngst i den rådande avtalsrörelsen. Utspelet kommer efter LO:s presskonferens tidigare under dagen.
– Vi tänker inte sänka veckoarbetstiden. Vi kommer fortsätta jobba för industrins konkurrenskraft. Industrins förutsättningar är överordnat alla andra samarbeten, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.
Industriarbetsgivarna menar att frågan om arbetstid hör ihop med lönebildningen och därför ska hanteras inom respektive förbundsområde – inte på huvudorganisationsnivå.
– Svenskt Näringsliv har sagt nej till förhandlingar och Industriarbetsgivarna ger inte mandat till huvudorganisationen att hantera en fråga som handlar om lönebildning. Lön och arbetstid är två sidor av samma mynt. Det förhandlas av förbunden och på våra förbundsområden har vi nått vägs ände.
Organisationen hänvisar till erfarenheter från 1980-talet, då huvudorganisationer hade större inflytande över lönebildningen.
– Vi prövade under 1980-talet att låta huvudorganisationerna förhandla i lönebildningsfrågor. Det var dåligt för alla. Det ledde till en lönebildningsspiral, skenande inflation och sänkt konkurrenskraft.
Industriarbetsgivarna pekar också på ett osäkert globalt läge, där förändrad handelspolitik och skakig frihandel redan pressar exportindustrin.
– Dessutom är tondövt att föreslå arbetstidsförkortning i en tid när frihandeln skakas om i grunden och stora skiften i den globala handelspolitiken skapar en oförutsägbar tillvaro för svensk exportindustri. Kortare arbetstid hotar svenska industrijobb och ytterligare arbetstillfällen i värdekedjan.
Enligt Industriarbetsgivarna riskerar kortare arbetstid att få breda samhällsekonomiska konsekvenser.
– Förkortad arbetstid skadar industrins konkurrenskraft och det kostar samhället, företagen och de anställda. Kortare arbetstid innebär sänkta löner, sämre konkurrenskraft och i förlängningen mindre pengar till välfärden och svenskt välstånd.