Hårdlödning går till så att två material förs samman och fogen fylls med smält en smält metall, som kallas hårdlod eller slaglod. För att materialen som förs samman inte ska skadas är det viktigt att den smälta metallen har en lägre smältpunkt. Genom att utnyttja kapillärkraft fylls hela uttrymmet mellan fogarna, så att skarven inte innehåller hålrum. Något förenklat innebär kapillärkraft att en vätskenivå är högre i ett smalt rör som är ihopkopplat med ett bredare rör.
Hårdlödning har några särskilt viktiga fördelar jämfört med andra skarvtekniker, som exempelvis svetsning. Hårdlödning smälter inte skarvarna vilket innebär att toleranserna blir finare, det blir en fin skarv så efterbehandling behövs sällan, olika material kan sättas samman och det blir mindre materialförändringar som en följd av värmen. Slutligen är det lätt att automatisera processen, vilket är lämpligt för massproduktion.
Det finns även några nackdelar med hårdlödning. Exempelvis är skarven svagare än en svetsad skarv, den skadas lätt i en applikation vid höga arbetstemperaturer. Det är också mycket viktigt att arbetsytorna är rena i tillverkningsprocessen för att inte försvaga hårdlödningen. Avslutningsvis så är färgen ofta annorlunda på skarven än på övriga materialet, vilket kan ses som en estetisk nackdel.
Mönsterås
Halmstad
Göteborg
Gävle
Västervik
Tjeckien-Region
Finland-Region
Nyköping
Mönsterås
Lidköping
Helsingborg
Gävle
Linköping
Vaggeryd
Järfälla
Hallstahammar
Åtvidaberg
Helsingborg
Värnamo
Skellefteå
Umeå
Örebro
Skellefteå
Malmö
Finland-Region
Finland-Region
Nyköping
Norrköping
Hedemora
Värnamo
Halmstad
Österåker
Lessebo
Skövde
Sotenäs
Kalmar
Sandviken