Lödning

Hårdlödning går till så att två material förs samman och fogen fylls med smält en smält metall, som kallas hårdlod eller slaglod. För att materialen som förs samman inte ska skadas är det viktigt att den smälta metallen har en lägre smältpunkt.  Genom att utnyttja kapillärkraft fylls hela uttrymmet mellan fogarna, så att skarven inte innehåller hålrum.  Något förenklat innebär kapillärkraft att en vätskenivå är högre i ett smalt rör som är ihopkopplat med ett bredare rör.

Hårdlödning har några särskilt viktiga fördelar jämfört med andra skarvtekniker, som exempelvis svetsning. Hårdlödning smälter inte skarvarna vilket innebär att toleranserna blir finare, det blir en fin skarv så efterbehandling behövs sällan, olika material kan sättas samman och det blir mindre materialförändringar som en följd av värmen. Slutligen är det lätt att automatisera processen, vilket är lämpligt för massproduktion.

Det finns även några nackdelar med hårdlödning. Exempelvis är skarven svagare än en svetsad skarv, den skadas lätt i en applikation vid höga arbetstemperaturer. Det är också mycket viktigt att arbetsytorna är rena i tillverkningsprocessen för att inte försvaga hårdlödningen. Avslutningsvis så är färgen ofta annorlunda på skarven än på övriga materialet, vilket kan ses som en estetisk nackdel.