Inför avtalsrörelsen 2027 måste lönebildningen utgå från företagens konkurrenskraft. Det skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten och förhandlingschef Per Widolf i en debattartikel i Dagens industri.
Svensk basindustri verkar på en global marknad med hård konkurrens, samtidigt som produktionen minskat med omkring 3–4 procent per år sedan 2022.
Utmaningar som geopolitisk oro, protektionism och ökad konkurrens från Kina påverkar industrins förutsättningar.
– En långsiktigt hållbar löneökningstakt måste ligga rätt i förhållande till produktivitetstillväxten, inte baseras på önsketänkande om densamma.
Produktiviteten har ökat svagt sedan finanskrisen, med omkring 1 procent per år, vilket enligt Industriarbetsgivarna kräver en mer återhållsam löneutveckling framöver.
Förslag om förkortad arbetstid riskerar enligt debattörerna att påverka produktiviteten negativt och därmed försämra industrins konkurrenskraft.
Industrins avtal sätter det så kallade märket, som påverkar lönebildningen för cirka 3,4 miljoner anställda i Sverige.
– Med rätt fokus kan Industriavtalet även framöver bidra till stabilitet och motståndskraft i svensk ekonomi.