Riksdagen har beslutat att höja försörjningskravet för arbetstillstånd till 90 procent av medianlönen. Det innebär att lönen måste uppgå till minst 33 390 kronor per månad, jämfört med dagens krav på 80 procent – motsvarande 29 680 kronor.
Höjningen innebär att fler yrkesgrupper riskerar att nekas arbetstillstånd, något som får direkta konsekvenser för industrins kompetensförsörjning.
Inom teknik- och tillverkningsindustrin finns många yrkesroller där lönenivåerna idag ligger under den nya gränsen. Det gäller bland annat svetsare, maskinställare samt maskin- och processoperatörer.
Även nyexaminerade ingenjörer och deltagare i traineeprogram kan påverkas, då ingångslöner ofta ligger under den nya nivån.
För att mildra effekterna har regeringen gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram förslag på undantag. Myndigheten har presenterat flera alternativ baserade på olika kriterier.
–När nu regeringen går vidare med att fastställa en undantagslista uppmanar vi dem att gå på det mest omfattande förslaget från Migrationsverket. Alla yrkena inom teknik- och tillverkningsindustrin är rimliga att undanta, eftersom kompetensbehoven inom teknikindustrin är både varierade och förändras beroende på verksamhetsområde och geografiskt läge, säger Maria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen.
Teknikföretagen är kritiska till modellen där ett högt lönekrav kombineras med undantagslistor. Arbetsmarknadens behov förändras över tid, vilket innebär att listorna behöver uppdateras löpande.
Det riskerar att skapa osäkerhet både för arbetsgivare och för personer som överväger att arbeta i Sverige. Samtidigt riskerar yrken med små volymer av arbetskraftsinvandring att inte fångas upp – trots att de kan vara avgörande för enskilda företag.
–Det finns fortfarande ett fönster att skapa ett bättre system som håller över tid, säger Maria Rosendahl. Vi hade gärna sett ett tydligt undantag för tech- och industrijobb generellt – men minst borde regeringen basera undantagen på de kompetenser Sverige kommer behöva framåt. Det är så vi stärker både konkurrenskraften.
De nya reglerna träder i kraft den 1 juni 2026. Hur undantagen utformas blir avgörande för industrins möjligheter att säkra kompetens framöver.