Intervjun är en del av Svensk Verkstads digitala magasin nr 1 – läs hela magasinet här
Civilingenjör från KTH, med en MBA från Uppsala universitet och lång erfarenhet från stål- och verkstadsindustrin, kan han tala om masugnar, världsmarknad och klimatdata i samma andetag.
– I vår värld finns det ingen motsats mellan hållbarhet och konkurrenskraft.
”Vi säger aldrig grönt stål”
Hur ser du på begreppet ”grönt stål”?
– Vi säger aldrig grönt stål. Det kan betyda precis vad som helst.
I stället talar SSAB om fossilfritt stål och arbetar med tredjepartsgranskade miljövarudeklarationer.
– Vi är noga med att vara kvantifierbara och verifierbara i det vi säger. Vi vill hålla vad vi lovar.
Han utvecklar resonemanget:
– Det är lätt att prata om procent. Men om man har minskat med 15 procent och låg betydligt sämre än konkurrenterna från början, då säger siffran inte så mycket.
Var sitter klimatnyttan egentligen?
När man pratar om stål är det lätt att fastna vid skorstenar och utsläpp från produktionen. Jag frågar honom var den verkliga effekten finns.
– I en livscykelanalys för en lastbil är material och tillverkning ofta mindre än tio procent av klimatavtrycket. Runt 90 procent är bränslet under livslängden.
Alltså: gör konstruktionen lättare, minska utsläppen i användningen.
– Om vi kan leverera ett starkare stål som gör fordonet lättare, då minskar utsläppen under hela dess livstid. Det är där den stora klimatnyttan uppstår.
HYBRIT –
att byta ut kolet
Men det är inte produktens egenskaper som förändras. Det är själva processen.
Kan du förklara HYBRIT så att man förstår vad som
faktiskt händer?
– I traditionell stålproduktion används kol för att reducera järnmalm. Det är där den största delen av koldioxidutsläppen uppstår.
HYBRIT, som startades 2016 tillsammans med LKAB och Vattenfall, ersätter kolet med fossilfritt producerad el och grönt väte.
– I stället för kol använder vi vätgas. Då blir biprodukten vatten i stället för koldioxid.
2021 levererade SSAB världens första fossilfria stål producerat med HYBRIT-teknik, som ett konceptbevis. Sedan dess har pilotleveranser gått till utvalda partners.
– Stålet har samma egenskaper och kvalitet som traditionellt stål. Skillnaden ligger i klimatpåverkan.
"Eftersom vi ligger tidigt i värdekedjan har vi ett stort ansvar"
När tekniken är fullt kommersialiserad beräknas de fossila utsläppen från SSAB i produktionen av SSAB Fossil-free™ steel uppgå till mindre än 0,05 kg CO₂e per kilo stål. Redan idag finns SSAB Zero™ med samma låga koldioxutsläpp och baserat på återvunnen skrotråvara.
– Vi står för omkring tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Det är det vi ska ta bort.
Många företag upplever att hållbarhetsfrågan är stor och
svår. Vad säger du till dem?
– Det här är det enklaste du kan göra om du vill minska ditt fotavtryck.
Han syftar på SSAB Zero.
– Samma egenskaper. Ingen omdesign. Ingen omkonstruktion. Bara ett lägre koldioxidavtryck.
Det finns ett prispremium, men han sätter det i perspektiv.
– I en bil handlar det om några tusenlappar.
Hur påverkar AI och spårbarhet ert arbete?
– Många kunder vill veta exakt hur stålet är producerat och vilken data som följer med.
I kunddialoger fick SSAB in över 17 000 svar om framtidens krav, där just spårbarhet och digitala tvillingar stack ut.
– Eftersom vi ligger tidigt i värdekedjan har vi ett stort ansvar.
Med EU:s kommande krav på digitala produktpass blir detta en självklar del av erbjudandet.
En roll –
men ett helt företag
Formellt är Thomas SSAB:s enda heltidsanställda inom hållbarhet. I praktiken är arbetet integrerat i hela organisationen.
– Det här är inget sidoprojekt. Det genomsyrar verksamheten.
Om du skulle beskriva ert erbjudande i en mening – vad är
det ni säger till marknaden?
– Vill man minska sin miljöpåverkan och samtidigt göra sin utrustning mer effektiv, då kan vi hjälpa till med det, avslutar Thomas.
Och där landar samtalet. Hållbarhet som teknik, system och affär – inte som etikett.
Text: Jessica Forsberg, Svensk Verkstad Media
Foto: SSAB