Gasskärning

Gasskärning använder två gaser, dels syre och dels en bränngas. Vanligtvis används acetylen eller propan som bränngas, men även andra kolväteföreningar förekommer. Syret och bränngasen förbränns tillsammans, och bildar en låga som är mycket het. Den heta lågan används för att värma arbetsstycket.

Det finns som regel en mynning i mitten av munstycket där enbart syre kommer ut. När arbetsstycket har värmts tillräckligt förbränner syrestrålen metallen. Gasskärningen lämnar då rester, vanligtvis oxider. Ett gasskärmunstycke kan lätt kännas igen då den har en avtryckare som startar flödet av syre.

Munstycket är den viktigaste delen i gasskärutrustningen. Munstycket reglerar skärlågan och utloppshastigheten. Genom att reglera vilken hastighet gasen har kan man kontrollera hur skärsnittet blir. För liten hastighet medför dåliga toleranser och ett ojämnt snitt. För hög hastighet gör att gasskärsnittet slösar gas och att snittet blir konkavt, vilket naturligtvis inte är bra.

Gasskärning lämpar sig bättre för vissa material än andra. Det går bra att gasskära stål som är olegerat till låglegerat. Det beror på att ståls smältpunkt ökar med kolhalten, så smältpunkten hamnar nära lågans temperatur. Det leder till att resterna från gasskärningen inte flyger iväg som gnistor, utan blandar sig med materialet. Det hindrar syret från att bränna det rena stålet som ska skäras.

Det går bra att skära mycket grova dimensioner med gasskärning. Det gör att det snarare begränsas av vad som får plats i en maskin eller hur stora dimensioner verkstaden kan hantera.